"Du kan verkligen uppnå det du vill, även om du har diabetes!"

OM JESPER KARLSTRÖM:

Född: 21 juni 1995 i Stockholm
Bor: Poznan, Polen sedan 2021
Klubblag: Lech Poznań (kontrakt till 2024), tidigare BP (2013-2014) och DIF (2015-2020)
Position: Central mittfältare
Tröjnummer: 6 (Lech Poznań) Landslaget nr 13
Aktuell: Ligavinnare, Landslagsaktuell och har Diabetes typ1
Tidigare meriter: U17, U19, U21, A-landslaget, SM-guld 2019 och guld i Svenska Cupen 2018 med DIF. Lagkapten i DIF 2020.
Instagram: @jesperkarlstrom

Stort grattis till alla framgångar som du haft under 2022! Det blev just klart att ditt klubblag Lech Poznań vann polska ligan, helt fantastiskt!

Tack! Det har varit en väldigt spännande säsong med en jämn ligatabell där vi var ett av lagen som kunde vinna Ekstraklasa. Det var tufft in i det sista, så det var otroligt mäktigt att få uppleva att vi tog hem titeln till sist, speciellt ett historiskt år som detta när klubben firar 100 år. Det är väldigt stort och nu väntar Champions League-kval för oss i sommar.

Nyligen gjorde du även mål för Lech Poznań, det var ditt första med klubben, berätta om det!

Det var väldigt efterlängtat! Jag har ju spelat många matcher här nu och klubben la nyligen upp en bild på att jag spelat 50 matcher men att de fortfarande väntar på mitt första mål, och i matchen efter det, så kom det äntligen!

Du är även med i den svenska landslagstruppen och spelade VM-kval i våras och ska nu vara med i Nations League. Berätta om när du fick samtalet från Janne Andersson att du var uttagen till landslaget.

Jag fick faktiskt inget samtal,  utan det var vår sportchef här i Lech Poznań, som kom mitt under vår träning och ropade att jag var med. Det var en lite märklig situation för jag förstod inte vad han pratade om först. Även om jag visste att jag var nära, så hade jag inte förväntat mig att vara med den här gången. Sjukt kul. 

Du har ju faktiskt varit med i landslaget förut, både som junior och även i A-laget 2018. Och nu är du tillbaka, även om vägen inte varit spikrak. Berätta om vägen hit.

Ja det var ju januariturnén jag var med på den gången, så det var ju inte riktiga landslaget direkt, med alla de bästa spelarna. Men det har varit en lång resa till att komma med den här gången och jag har haft en del motgångar. Då har jag inte riktigt tänkt på landslaget utan lagt all fokus på mitt klubblag istället. Nu när jag blev uttagen så kom det mer som en bonus och det var väldigt kul.

Janne Andersson sa i en intervju med Fotbollskanalen att du har haft en väldigt fin utveckling sedan du flyttade till Polen. Vad tycker du själv har förbättrats och varför?

Jag har haft en väldigt bra utveckling i Polen och direkt när jag kom hit så fick jag mycket ansvar. Men den här säsongen så har det gått ännu bättre och laget har också presterat bättre, vilket gjort det lättare såklart. Man samlar ju på sig rutin och spelarna här är lite bättre än i allsvenskan, så man måste anpassa sig till tempot vilket gjort mig bättre också. Sen är det en tuff fysisk liga, men det passar mig bra. Men på det stora hela har jag förbättrat det mesta i mitt spel.

Efter VM-kvalet var det många som var besvikna att vi inte gick vidare till VM i Qatar. Ni som spelare fick en del kritik och vissa av er blev utsatta för en hel del näthat, berätta om det?

Det var väldigt tufft att åka ut i kvalet så att vi inte kom med till VM 2022. Men det är en del av fotbollen som man lär sig att hantera i sin karriär. Man får använda det som bränsle till att fortsätta kämpa och som motivation att bli bättre. Att folk har åsikter är ju inget konstigt, det är förståeligt. Däremot tycker jag aldrig att näthat är ok, vi som lag vill ju också vinna och alla spelare gör sitt allra bästa. För mig personligen så försökte jag att inte tänka så mycket på det elaka som skrevs, jag var mest besviken över att vi inte gick vidare.

Livet som fotbollsproffs är väldigt krävande, både fysiskt och mentalt, men du har ju även en sak till att ta hänsyn till, berätta mer om det.

Ja, jag har ju diabetes typ 1. Jag har haft det sedan jag var 16 år och nu är man så van med allt som det innebär, men det kräver ändå ens uppmärksamhet konstant. Innan jag kom till Polen så var jag lite nervös över hur det skulle fungera med läkarhjälp och kontroller, men klubben har varit fantastisk och de visste om att jag hade diabetes. När det kommer till fotbollen så har jag hittat en del bra metoder och lärt känna min kropp bra och hur jag ska dosera insulin i samband med träning och match exempelvis. Men ibland blir det fel ändå och man lär sig hela tiden. Jag har en jättebra läkare här i Poznan (Dr. Andrzej Gawrecki) som kan logga in och titta på mina värden och tillsammans gör vi justeringar för att optimera min behandling ännu mer.

Hur påverkar din diabetes dig, både på plan och utanför? 

Jag försöker att vara positiv men det är klart att det påverkar mig. Som jag sa innan så är jag dock van och det är en del av mig. På planen känner jag dock sällan att det påverkar mig och jag har nästan aldrig blivit låg under en match, främst på grund utav adrenalinet som höjer blodsockret. 

"Det är självklart tufft att leva med diabetes,
men för mig har det aldrig varit en ursäkt för att inte
kunna göra det jag vill."

Berätta vilka hjälpmedel du använder för att hantera din diabetes. 

Jag har ett långtids-CGM-system som heter Eversense, som mäter mina glukosnivåer kontinuerligt. Det består av en liten sensor som sitter under huden i 6 månader och en avtagbar sändare som skickar mina värden till en app i mobilen där jag ser hur jag ligger och var mina värden är på väg. Sändaren ger varningar genom att vibrera på armen, även när jag inte har mobilen i närheten. Sedan tar jag insulin med penna (både långtidsverkande och snabbverkande) och så har jag en vanlig blodsockermätare (CONTOUR^®NEXT ONE) som jag testar med.

Varför har du valt att använda just dessa hjälpmedel?

Många börjar med ju med insulinpenna när de får diabetes och jag har helt enkelt fortsatt med det istället för att gå över på insulinpump. Jag gillar frihetskänslan av att inget ”sitter fast” på mig. I och med min fotboll så är det ju mycket närkontakt, och då kan det vara lite bökigt med saker som man fastna i eller som kan lossna. Jag tar ju oftast av mig Eversense-sändaren under match och träning och sedan sätter jag bara tillbaka den med ett dubbelhäftande plåster efter att jag duschat, sensorn behöver ju inte bytas när jag tar av sändaren. Väldigt smidigt, även om man ju inte får värden när sändaren inte sitter på. Och att ha en noggrann blodsockermätare är jätteviktigt, för att dosera korrekt och för att göra kalibreringar.

Hur länge har du använt Eversense?

Jag har använt Eversense sen hösten 2018 och jag skulle aldrig vilja vara utan den nu. Jag är inne på min åttonde sensor nu. Jag skulle ha väldigt svårt att klara mig utan och skulle känna mig vilsen om jag inte hade den.

Beskriv hur en vanlig dag ser ut för dig?

Oftast har vi träning på morgonen och då går jag upp runt 08:00. Då går jag direkt och kollar blodsockret med min blodsockermätare för att kalibrera sensorn. Efter det äter jag frukost och åker till träningen. Jag har ju ständigt koll på blodsockret i appen och ibland behöver jag ta en extra dos insulin eller i värsta fall dricka lite sportdryck om jag blir låg. Lunch äter jag oftast ute med någon i laget. Jag kalibrerar alltid innan jag äter middag på kvällen och försöker vara extra noggrann med blodsockret för att ligga på en bra nivå när jag ska sova. Två eftermiddagar i veckan pluggar jag polska och nu börjar jag faktiskt förstå en hel del och kan prata lite också. Annars tar jag det mest lugnt och hänger hemma, eller med lagkamraterna.

Det har stått i flera artiklar nyligen (SvD, Allt om Diabetes, Läkartidningen) att det blir allt vanligare att personer med diabetes som använder andra ”traditionella” CGM-system får hudproblem (eksem och allergier) av häftmedel och plåster. Är detta något du upplevt med Eversense-systemet? 

Jag har aldrig haft några hudproblem, som tur är. Eversense har ju ett speciellt plåster som är hudvänligt och som byts varje dag. Jag testade ett annat system innan jag fick Eversense, men det funkade inte för mig, så jag hann inte märka av några eventuella hudreaktioner av det. Jag bytte till Eversense för att det andra systemets sensor ramlade av när jag tränade och svettades. Sedan duschar jag ju så ofta och jag kunde inte hålla på att ta av den hela tiden, då slösar man en sensor varje gång och måste starta om systemet. Det behöver jag inte tänka på med Eversense, eftersom sändaren kan tas av.

Vad är det bästa med Eversense-systemet, enligt dig? 

Det bästa är att jag kan följa min glukoskurva hela tiden, jag har lärt mig mycket om min diabetes och hur min kropp funkar, med måltider och min träning. Jag har fått mycket mer förståelse hur jag ska hantera min diabetes bättre. Eversense-systemet är väldigt noggrant och jag kan lita på mina värden, vilket är jätteviktigt. Sändarens vibrationer hjälper mig att veta hur mina nivåer ligger, vilket är extra bra nattetid. Det är också skönt att slippa sticka sig hela tiden. Jag känner mig ännu mer fri, särskilt när jag kan ta av och på sändaren utan att byta sensor, och att jag känner mig som en ”vanlig” person som inte har diabetes.

Många med Typ1-diabetes känner inte till att Eversense finns, trots att systemet funnits i Sverige sedan 2016, vad skulle du vilja säga till dem?

Jag fick det rekommenderat av mina sköterskor på diabetesmottagningen på Ersta Sjukhus i Stockholm, jag är väldigt glad för det, det har hjälpt mig jättemycket. Tack vare Eversense känner jag mig mycket friare och lugnare i vardagen. Jag vill gärna säga till andra med diabetes att de också ska testa Eversense, jag rekommenderar verkligen systemet. Var nyfiken, läs på och fråga vilka hjälpmedel som finns för att du ska hantera din diabetes på bästa möjliga sätt.

Du behöver ju bara byta sensor två gånger per år och då gör du det på din diabetesmottagning. Berätta om hur du upplever det? 

Jag får otroligt bra hjälp här i Polen både från läkarna och sköterskorna men också personal från företaget som distribuerar Eversense (Ascensia Diabetes Care). Det brukar gå snabbt att byta sensor. Man får ju lokalbedövning så det gör inte det minsta ont och sköterskorna är alltid väldigt noga med att man inte ska känna något. Man behöver inte ens sy efter, de bara tejpar ihop. Efter insättningen ska man bara vara lite försiktig med förbandet och det lilla snittet i några dagar så att det får läka i fred.

För tillfället är du ju singel och bor själv. Vissa med diabetes kan vara oroliga att de får en hypoglykemi (lågt blodsocker) på natten när de sover ensamma. Känner du igen dig i det och hur hanterar du det i så fall?

Det kanske låter konstigt men jag är inte så orolig över det, självklart till stor del på grund av Eversense som hjälper mig med vibrationer på armen, så jag vaknar om det händer. Jag försöker alltid att vara noggrann med att inte somna med risk för att bli låg, men det kan ju hända ändå. Jag ser alltid till att ha något ”snabbt” socker vid sängen som jag kan få i mig direkt. Oftast någon juice eller socker-gel, jag dricker hellre något än att äta, när jag vaknar på natten. Tack vare Eversense känner jag mig mycket tryggare med min diabetes och det har hjälpt mina värden obeskrivligt mycket.

Du är ju helt öppen med att du har diabetes och är även engagerad i ett diabeteslag för barn där du bor i Polen. Berätta mer om det och varför det känns viktigt för dig.

Jag tycker det är viktigt att försöka vara en förebild för personer med diabetes, speciellt eftersom jag själv kanske saknade en förebild som också idrottade och hade diabetes när jag var yngre. Barn och ungdomslaget som jag är engagerad i här i Polen, är ungdomar/barn med diabetes som spelar fotbollsturneringar och har olika aktiviteter. Jag har varit med dem några gånger och jag har även bjudit in dem till några av mina matcher. Det är alltid lika roligt att se deras glädje när vi träffas, och man känner en gemenskap och inspiration i att vi alla har diabetes istället för att bara se det negativa. De anordnar en internationell fotbollsturnering för barn och ungdomar varje år och det vore kul om ett svenskt lag var med också! 

Du bor ju i Polen som är grannland med Ukraina, där det pågår ett krig. Hur påverkas du av det, både privat och i laget? 

Det är hemskt det som händer och man känner av det lite mer i Polen på grund av den geografiska närheten, men självklart också eftersom många flyktingar kommer hit. Polackerna är väldigt hjälpsamma och öppnar upp sina hem och gör allt dom kan för att hjälpa till. Det är fint att se. För egen del så har vi en i laget nu som flydde från kriget i Ukraina där han spelade tidigare. Han är ifrån Poznan och när man hör hans historia och flykten så blir man ju tagen på ett annat sätt än när man bara ser det på nyheterna.

Vad skulle du vilja säga till dem som lever med diabetes och känner att det hindrar dem från att uppnå sina mål?

Det är självklart tufft att leva med diabetes, men dom flesta människorna möter hinder i livet. För mig har det aldrig varit någon ursäkt att inte kunna göra det jag vill eller uppnå mina drömmar. Det gäller att ha ett positivt mindset och acceptera att det här är något man måste leva med. Självklart gäller det att ta hantera sin diabetes så bra som möjligt, men det är också viktigt att vara snäll mot sig själv och förstå att det kan bli fel ibland. Med de hjälpmedel som finns nu och som kommer, så blir det nog ännu lättare framöver. Eversense kommer ju också att fortsätta utvecklas och bli ännu bättre. Skaffa information, läs på om diabetes och prata med andra som också har det, för att lära dig, men framför allt för att känna att du inte är ensam. Du kan verkligen uppnå det du vill, även om du har diabetes!

Till sist, du har ju uppnått många barndomsdrömmar redan, men vad har du kvar att uppnå?

Med fotbollen så vill jag ju bli så bra som möjligt och fortsätta utvecklas varje år. Jag tyckte det var en otrolig upplevelse att få vara med i landslaget, så det är en dröm att få fortsätta vara med där också. Och nu har vi ju Champions League-kval med mitt klubblag också, som vi hoppas går bra, så att vi går vidare.

Gällande min diabetes så vill jag lära mig ännu mer och hålla ett jämnt blodsocker så gott som det går. Jag vill gärna fortsätta vara en förebild för ungdomar som kanske tvivlar på sig själva eller ser sin diabetes som ett hinder. Att göra något för personer med diabetes är något jag brinner för och det skulle vara kul att göra något större med det i framtiden. 

Text och intervju: Helena Sandin

Foto: Przemyslaw Szyszka